Efesierbrevet 4:7-13
dbergmark | 19 Januari 2010 | 04:23Tänk er att ni ska bygga ett hus. De flesta av oss kan nog inte det. Ni har inte rätt utbildning och ni har inte de praktiska förmågorna. Eller så vill ni inte försöka er på nått sådant. Det är ok. Så om ni är smarta anlitar ni byggnadsarbetare och hantverkare. Så bygget sätter igång. De lägger grunden och de reser väggar och balkar och tak och fönster och allt annat som har med strukturen att göra. De isolerar väggar och drar elektricitet och vatten. Och så är det färdigt. Härligt. Äntligen! Nej, det är förstås inte. Det är ju bara ett skal och inte ett hem. Det är tomt och fult och trist och kallt. Vad är det som fattas? Jo, ni fattas! Det finns inget liv i huset. Det finns inga tapeter. Ingen har skruvat på värmen. Det finns inga mattor, inga tavlor, lampor, sängar, osv. Byggnadsarbetarna byggde inte ett hem utan ett hus, en struktur. Det finns inget liv och ingen rörelse i huset. Men när ni fixar och donar och flyttar in då är det ett hem. När ni stoppar i lampkontakten och trycker på knappen så blir det ljust.
Församlingen är ett hus och ett hem. Paulus talar om detta i texten. Huset, strukturen, ordningen, är den tjänst som apostlarna och pastorerna uppehåller med ordet och sakramenten. Strukturen finns där och elektriciteten finns där och vattnet finns där. Deras arbete är att tillhandahålla det nödvändiga för tillväxt. Allt som krävs finns där, men man måste också använda sig av det. Livet och rörelsen och kärleken och husefriden, det fina som måste finnas i strukturen, det är människorna, församlingens medlemmar. Så när vi flyttat in då lyser det i huset. Det är varmt och skönt. Det är hemtrevligt. Och nu kan man också bjuda in till fest. Nu kan grannar och bekanta komma på besök. Nu är det en attraktiv tillvaro.
Psalm 68 redogör för Gud, krigaren, som övervinner de upproriska människorna och ondskan. Han vinner seger och krigsbytet från detta stora slag är gåvor som sedan delas ut bland invånarna i det segrande landet. Detta, säger Paulus, fick sin uppfyllelse på korset och då Jesus besegrade döden. Jesus slog ner allt motstånd och berövade den onde från segern här han återuppstod från de döda och fick den högsta möjliga plats över skapelsen. Jesus är krigshjälten som vi alla väntat på. Han är mer fantastisk än du kan föreställa dig. Och lyssna nu, för detta är fantastiskt. I grund och botten, vad är gåvan har ger dig som gör så att du är annorlunda från alla andra och som gör att du kompletterar det som fattas i församlingen? Jo, gåvan är Jesus i dig. Jesus är så stor och fantastisk att han inte ryms i någon enda av oss.
Efesierbrevet 4:4-6
dbergmark | | 04:19Frågan vi ställs inför idag är: vad är kristen enhet? Och vad är det inte? Vad består den av? Vad är dess byggstenar? Här finns det många olika åsikter i kristenheten. Vissa säger att vår enhet består i att vi uppför oss sympatiskt och kärleksfullt mot varandra. Andra säger att enheten består i den simpla frasen, “Jesus är Herre”. Andra säger att enheten endast finns om vi underkastar oss samma organisation. Katolska kyrkan och vissa exklusiva protestanter tänker så. Tillgången till Gud och Jesus finns endast inom den egna organisationen.
Men vad säger Bibeln om enhet? Vad säger Paulus här om enheten? Det beskrivs här med några korta, men kärnfulla, fraser. Och det vi ska lägga märke till är att det inte finns några hänvisningar till våra känslor eller våra handlingar eller vår vilja. Faktum är att de saker som omtalas här inte alls har med oss att göra.
Tyvärr så inser inte alla kristna att de har fått en ny identitet i Jesus. De förstår inte sin nya ställning inför Gud och hur det påverkar deras liv. Det börjar ofta med att man inte rätt förstår sin egen synd. Om man inte erkänner att synden är dödlig och förtjänar evigt straff kommer man inte att rätt uppskatta Jesus. Om vår synd är så hemsk som Bibeln säger då är Jesus den ende mannen för jobbet att rädda oss. Och vad händer då? Jo, man springer efter gudersättare. Man letar efter annat än Jesus. Men när vi kommer till tro på Jesus får vi en alldeles ny identitet, med alla rättigheter och privilegier som det innebär. Det är otroligt viktigt eftersom alla människor lever sitt liv utifrån den identitet de antagit. Och om vi kristna inte godtar och lever enligt vår evangelieidentitet så kommer vi anta någon annan slags identitet vilket radikalt försämrar vårt liv. Antingen formar Jesus mig eller så försöker jag mig på den konsten själv, vilket givetvis är sämre än Jesus.
För många blir problemen deras identitet. Visst är depression, skilsmässa, missbruk, pengaproblem stora saker, men inte till den grad att det bör bli den vi är. Vårt arbete är heller inte vår identitet. För vissa kristna ligger prestationer till grund för identiteten och inte nåden. Om vi ersätter Jesus kommer det att förvirra oss.
Generösa med att ge bort Jesu lära
dbergmark | 11 December 2009 | 09:59Det finns många pastorer idag som tycker att de måste förändra grunderna i sin teologi. Och det finns andra som inte har några grunder alls. De tror på någonting eller allting eller ingenting - Det är svårt att avgöra vilket. Och deras gemensamma slagord är, “Vi måste vara toleranta och generösa.” Jag känner många som är generösa med andras pengar, och jag känner de som är generösa med läror som inte är deras att ge bort, för de är Kristi läror. Men dessa s.k. beskyddare av Kristi läror bryr sig så lite om dem att de kan skänka bort hur mycket som helst av dem. Men en förvaltare av Kristi evangelium kan inte göra så; han älskar Kristus, och önskar ära honom; han håller sig till Kristi ord som den största av skatter.
- Spurgeon
Spurgeon om enhet
dbergmark | 29 Januari 2009 | 10:23Så här skriver Spurgeon när han kommenterar över Psalm 133 som handlar om andlig enhet:
“Vad angår bröder i anden, så bör de bo tillsammans i kyrklig gemenskap och i denna gemenskap är huvudsaken enighet. Vi kan klara oss utan likformighet om vi äger enighet; enhet i fråga om mål och ande. Detta måste vi ha, annars kommer våra sammankomster snarare att vara stridsmöten än Kristi församlingsmöten. Ju innerligare enheten är, desto bättre, ty desto mer av vad som är gott och ljuvligt skall det finnas ibland oss. Eftersom vi är ofullkomliga varelser kan det inte annat vara än att något av vad som är ont och obehagligt måste tränga sig in. Men detta skall snart få sin motvikt och bli utrensat genom de frommas verkliga kärlek, där den i sanning finns. Kristen enighet är god i sig själv, god för oss själva, god för våra bröder, god för omvända, god för världen utanför. Och den är också i sanning ljuvlig. Ty ett älskande hjärta måste vara ljuvligt och meddela sin ljuvlighet åt de liktänkande, med vilka det sammansluter sig. En församling som i åratal varit förenad i ett allvarligt strävande att tjäna Herren är en källa av godhet och fröjd för all dem som bor i dess närhet.
