Nya Stoeryds kyrka

Ej heller får jag glömma att påminna er om att löftet är en del av nådeshushållningen här nere i vårt andliga tillstånd eftersom det uppväcker bön. Vad är bönen annat än ett frambärande av löftet? Ett löfte är, så att säga, bönens råmateriel. Bönen bevattnar vårt livs åker med det vatten som är förvarat i löftets källa. Löftet är bönens kraft. Vi går till Gud och säger till honom: “Gör som du har sagt. O, Herre, här är ditt ord, vi ber dig, uppfyll det”. Sålunda är löftet bågen, med vilken vi avskjuter bönens pilar. Jag tycker om att i nödens tid finna ett löfte som noga passar för mitt behov, och då lägger jag mitt finger på det och säger: “Herre, detta är ditt ord, jag ber dig bevisa att det är så genom att uppfylla det åt mig. Jag tror att det är din egen skrift och jag ber dig att bekräfta den för min tro.” Jag tror på den bokstavliga inspirationen, och i ödmjukhet ser jag till Herren efter bokstavlig uppfyllelse av varje ord som han låtit nedskriva. Jag finner min lust att hålla fram för Herren just de ord, som han har begagnat och väntar att han ska göra så som han har sagt, eftersom han har sagt det. Det är en stor sak att bli driven till bön av nödtvång, men det är ännu bättre att bli dragen därtill genom den förhoppning som löftet uppväcker.

Skulle vi alls be om inte Herren själv skaffade oss orsaker därtill och på så vis uppmuntrade oss med sina nådefulla löften om svar? Som det nu är blir vi genom försynens ordning prövade och då prövar vi löftena; vi förs till andlig hunger och närs vi av ordet som utgår från Guds mun. Genom den ordning efter vilken Herren leder sina utvalda hålls vi i ständigt umgänge med honom och tillåts inte glömma vår himmelske Fader. Ofta står vi inför nådens tron och prisar Gud för uppfyllda löften och framlägger nya löften på vilka vi förlitar oss. Vi gör oräkneliga besök i den allsmäktiges boning medan det finns ett löfte att framlägga och en Gud som väntar att vara oss nådig. Är inte detta en nådeordning för vilken vi bör vara tacksamma? Bör vi inte prisa Herren för att han inte utgjuter över oss välsignelsens strömmar, utan att han först lovat oss dem? Och han förskönar värdet av sina gåvor genom att göra dem till ämnen för sina löften och till föremål för vår tro.

- Spurgeon, Enligt löftet

Angående vikten av personlig helighet i kyrkotjänsten:

Paul speaks first of watching our life closey before he speaks of doctrine, and for good reason. Martin discusses the problem of a failure to cultivate close communion with God as a reason for ineffectiveness in the pulpit:

One of the most disturbing discoveries made during this time [as an itinerant minister] was the fact that very few ministers have any systematic, personal, devotional habits. I made it a practice to meet with the host pastor to pray and to share areas of common concern. When we would finally tear away the cursed façade of professionalism, and begin to be honest with the Lord and with each other, and confess our sins one to another and pray one for another, the confession came out again and again that the Word of God had ceased to be a living Book of devotional relationship to Christ and had become the official manual for the administration of professional duties. Is it any wonder that the ministry of such men is marked by doctrinal imbalance? Is it any wonder that there is such coldness of heart? Is it any wonder that there is little close, searching application of Scripture when the great majority of contemporary preachers admit that they do not systematically expose themselves to the Book of God for the purpose of personal illumination and sanctification?

Från: Thomas Goodwin blog

Denna dag har jag på nytt avsiktligt och genomtänkt försakat och upplåtit mitt hela jag till Gud, såsom min Gud. Jag har avsagt mig världen och köttet eftersom de inte kan skänka mig lycka. Jag har överlåtit hela mitt jag till den välsignade Anden för att bli upplyst och helgad, och på så vis bli rekommenderad till Sonen, eftersom jag kvalificerats till att ta del av hans försoning, enligt evangeliets innehåll och kraft.

Jag hänger vidare mig själv, genom Anden, till Herren Jesus Kristus såsom min advokat inför Fadern och min väg till honom; och även för att ta del av Guds nåd och välvilja. I detta förlitar jag mig allena på Jesu rättfärdighet, eftersom jag utan honom är mindre än ingenting, ja, värre än ingenting.

Jag hänger vidare mig själv, genom Herren Jesus Kristus, till Gud Fadern såsom mitt högsta goda och syfte; såsom min skapare, till vem jag är förpliktigad; såsom min välsignelse, till vem jag är skyldig allt. Käre Herre, jag är sannerligen din tjänare; må jag alltid vara fri i din tjänst och aldrig önska vara fri från att tjäna dig. Bind mig till ditt hus och din närhet och låt mig tjäna dig för evigt.

- Matthew Henry

“Som gulan i ägget, helt skyddade från allt ont. Den uppväxten vill nutidens föräldrar ge sina barn, menar den danske psykologen Bent Hougaard. Curlingföräldrar kallar han oss, (över-)engagerade vuxna som vill göra livet perfekt för våra avkommor - vi lämnar och hämtar och skjutsar och fixar problemen och shoppar leksaker i det oändliga - samtidigt som vi lider av dåligt samvete av att inte räcka till. Men för lite motstånd är inte nyttigt.”

Och man kan väl lägga till att det inte bara gäller barnen; vi vuxna vill också ha vår bana sopad åt oss. Vem vill inte det? Vi vill gärna ha ett bekvämare liv. Är det inte t ex så att vi allmänt är konflikträdda och vill undvika obekväma, jobbiga situationer? Det finns personer som har relaterat denna kulturella egenhet till förändringen av Herrens bön från “Inled oss icke i frestelse” till “utsätt oss inte för prövning”, inte som den enda förklaringen, men en av många. Frestelser har ersatts av prövning. Detta tycker jag är väldigt intressant. För visst är det underligt att kristna i Sverige har slutat be om hjälp inför frestelse och istället börjat be om att få undvika prövning? Att pröva en sak är inte dåligt. syftet med att pröva någonting att utsätta det, kanske ett material eller en produkt, för ogynnsamma förhållanden för att fastställa hållbarhet, livslängd, kvalitet. Är det så att vi nu ber om att få slippa bli utmanade och fostrade av Gud?

 

 081012 Matteus 6:13 D Bergmark [24:55m]: Play Now | Play in Popup | Download

F. 104. Vad ber vi i den fjärde vädjan?

S. I den fjärde vädjan (nämligen: “Ge oss idag det bröd vi behöver”) ber vi, att vi av Guds fria gåva må erhålla en lämplig del av det här livets goda ting, och åtnjuta hans välsignelse med dem.

 

 Matteus 6:11 Predikan D Leander [28:20m]: Play Now | Play in Popup | Download

Title: David Bergmark predikar
Location: Nya Stoeryds kyrka
Start Time: 17:00
Date: 2008-10-26F.

106. Vad ber vi i den sjätte vädjan?

S. I den sjätte vädjan (nämligen: “Utsätt oss inte för frestelse, utan rädda oss från det onda”) ber vi, att Gud antingen ville bevara oss från att frestas till synd, eller stötta och befria oss när vi frestas.

Utdrag ur predikan:

Det är alltså underförstått att vi har en skuld. Bibeln använder sig av olika bilder för att beskriva vad den kallar synd. Synd är inte ett beklagligt misstag, utan i grund och botten olydnad; en överträdelse av Guds lag. Men i den här versen används bilden av en skuld. Det är en alldaglig bild som vi alla kan förstå. Vårt konto står på minus eftersom vi har belånat vår relation med Gud. Vi har dragit på oss en skuld.

Att bli förlåten innebär att Gud lyfter bort vår orättfärdighet. Det är en metafor som Skriften använder: vi bär på en tung börda och den måste lossas från vår rygg. Synden tynger ned oss så att vi aldrig riktigt kan bli fria och glada. När Gud kommer till oss i nåd så lyfter han av bördan och lägger den på Jesus. Jesus bär den åt oss.Men vissa kristna säger, “jag känner mig inte förlåten”. Det är en helt naturlig reaktion då vi känner vår egen brist. Vi möter inte ens vår egen standard för hur vi tycker att vi skall leva vårt liv. Förklaringen till detta är att vi både är syndare och rättfärdiga. Vi är förlåtna syndare. Det leder endast till sorg att söka tröst i oss själva. Lyft ditt öga till Gud så att du kan se på dig själv genom Guds ögon. Han tänker att du är förlåten. Lita på det ordet.

Andra känner att de misslyckas med allt i sitt liv. Eller så har de fallit för en frestelse och gjort någonting ont utöver det vanliga. De tänker att deras synder är så många till antalet eller att de begått en särskilt svår synd. Kom då ihåg att Guds nåd alltid är större än din synd. Det kan aldrig finnas mer synd i dig än det finns nåd hos Gud. Om Gud är för oss, vem kan då vara emot oss?

 

 081012 Matteus 6:12 D Bergmark [30:24m]: Play Now | Play in Popup | Download

För att förstå att det är Gud som leder oss både genom glada och svåra dagar måste vi använda oss av ett gammalmodigt ord: Guds försyn. Guds försyn är hans styrelse av allting som sker i världen. Hur långt sträcker sig Gud försyn, dvs. hans vilja för vad som sker i världen? Jo, till allting. Det finns ingenting i denna värld som är utanför Guds försyn. Det är Gud som förser världen med allting. Han står bakom världens skeenden. Man kan läsa mycket om detta i Bibeln. Gud sänder både regn och solsken. Det är han som står bakom naturkatastrofer, gynnsamma förhållanden, djurens rörelser i skogen, människors levnadsvillkor, regeringars beslut; från det stora till det lilla. Jag kan citera många bibeltexter som visar detta men jag nöjer mig med en. När Paulus predikade inför Atenarna i Apostlagärningarna 17 visade han just denna sanning:

”Gud är den som har skapat världen och allt som är i den. Han som är Herre över himmel och jord bor inte i tempel som är gjorda av människohand. 25 Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som åt alla ger liv och anda och allt. 26 Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo, 27 för att de skall söka Gud, om de möjligen skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom, fastän han inte är långt borta från någon enda av oss. 28 Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till”

Är det verkligen möjligt att vara förnöjd när vi befinner oss mitt inne i stormen? Vår båt håller på att kantra, vattnet flödar in, vi fryser och fruktar för vårt liv. Hur skall jag kunna vara tacksam för detta?

Det är en jättebra fråga. Den är otroligt relevant. Jag skulle kortfattat vilja besvara frågeställningen så här: Syftet med stormen är inte att dränka dig utan att driva dig till hamnen där du kan finna säkerhet. Vi skulle definitivt vara tacksamma, kanske inte mitt i faran, men efteråt, om vi av en stark vind drevs till den säkra hamnen. Det känns inte tryggt när det stormar, utan vi känner oss hjälplösa, men Guds syfte är att vi skall nå målet.

Att känna sig hjälplös och kraftlös är inget hot mot den kristne. Faktiskt så är det en vital del av det kristna livet. Saliga är de som är fattiga i Anden. Vårt behov leder till Kristus. Känslan av hjälplöshet är grogrunden för nåden. Hjälplösheten är vad som får förtröstans blomma att spira.

 

 081005 Matteus 6:10b D Bergmark [25:48m]: Play Now | Play in Popup | Download

Visst är det otroligt att vi får kalla den allsmäktige Kungen för vår Kung och vår Gud? Han har gått så långt som han bara kunde för att göra din frälsning säker. Han gjorde det inte bara möjligt för dig att rädda dig själv utan han räddade dig. Och det innebar att han underkuvade dig under sig själv; han böjde din vilja till att tro på Jesus. Han formade ditt hjärta så att du förtröstade på Jesus. Och denna nya födelse är beständig. Den går inte att upphäva. Gud kommer inte att ändra sitt beslut angående dig. Han köpte dig, han vann dig. Och det är vad Gud gör än idag. Jesus, som fick riket, är den stora missionären som kallar de sina till nådens rike. Och alla de som han kallar bevarar han också. “Och dem som han har förutbestämt har han också kallat [de utvalda inkallas i riket]. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga [när du blev inkallad till tjänst i riket så förklarades du syndfri, skuldfri, alltigenom rättfärdig och helig]. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat [dvs. det är som om du redan var i himlen, fast du inte är det. Paulus säger att han har förhärligat dig även fast det skall ske i framtiden].”

Så tänk därför på vilka välsignelser du har inför Gud, även om du misströstar och kämpar. Nådens rike finns inom dig och därför kommer du också ha en plats i härlighetens rike. Och detta rike gör dig vacker inför Gud. Detta är din sanna skönhet. Nåden smyckar oss så att både Gud och änglar inte kan göra annat än le när de tänker på oss. Faktum är att vi inte på något sätt kan få en djupare och mer ljuvlig skönhet än vad vi redan har. Nåd är en inbjudan till att bli vacker inför Gud. En teolog säger, “Nåden i själen är som diamanten i ringen. Det finns en bild av himlens Gud i det hjärta som är förskönat av nåden.”

 

 Matteus 6:10 Predikan D Bergmark [26:33m]: Play Now | Play in Popup | Download

F. 103. Vad ber vi i den tredje vädjan?

S. I den tredje vädjan (nämligen: “Låt din vilja ske på jorden såsom i himlen”^a) ber vi, att Gud genom sin nåd ville göra oss förmögna och villiga att veta, lyda och underordna oss hans vilja i allting,^b såsom änglarna gör i himlen^c.

^a Matt. 6:10. ^b Ps. 67 hela; Ps. 119:36; Matt. 26:39; 2 Sam. 15:25; Job 1:21. ^c Ps. 103:20-21.

Title: Predikan 3:e vädjan i Herrens bön
Start Time: 17:00
Date: 2008-10-05

I denna bön ber vi att Kristus skulle bli mer och mer mäktig i oss och övervinna alla våra andliga fiender i vår själ; att hans rike, som är invärtes i oss, den helige Andes verk, den rätta gudsfruktan, tron, kärleken, helgelsen, skulle alltmer växa till sig i våra hjärtan. Men här möter vi oftast den oändliga, mäktiga striden med känslan, efter vilken det tycks gå tvärtom, så att allt ont får övertaget och allt gott avtager. O, med vad skall jag då trösta mig? Här hjälper sannerligen ingenting i himlen eller på jorden mer än ett enda och det är att du till sist låter vår Herre Gud få vara den han är på sin tron, nämligen en sannfärdig, trofast och allsmäktig Gud, som rår med även så starka onda makter som hela ditt förskräckliga hjärta!

Stanna och tänk: Vi får ju även be Gud att gå emot vårt eget hjärta. Han har aldrig sagt att vi själva ska ta hand om eller göra vårt hjärta gott; att vi skall övervinna vårt eget hjärta. Han har tvärtom sagt, att han allena kan skapa i oss ett nytt hjärta. Och vidare har denne allsmäktige och trofast Gud sagt att hans rike, som är invärtes i själen, skall vara under hans mäktiga hand så skyddat, om vi endast vill söka honom, att helvetes portar inte skall vara det övermäktigt. Men han har inte sagt att dessa avgrundsmakter inte skall anfäkta oss, utan att de inte ska vara oss övermäktiga - vilket antyder en kamp på liv och död. Allt Guds ord vittnar också att Kristi rike i oss skall inifrån och utifrån ansättas av alla avgrundens makter, så snart vi flytt från dess väldighet. Vårt kött är uppfyllt med alla möjliga synder; vårt hjärta är varaktigt argt och illfundigt; djävulen är ihärdig och listig att angripa oss från alla sidor, att inskjuta i våra hjärtan alla galna och syndiga begärelser samt förvridna tankar om Gud. Allt sådant har Herren lämnat kvar på jorden för att kämpa med sitt rike. Genom makten och ihärdigheten av denna strid kommer vi ofta att föras till det allra yttersta, så att vi omöjligt kan se hur vi kan bli hjälpta, så att all vår egen tröst skall gå under och Herren allena bli Gud, allena bli frälsaren. Men vad har han själv lärt oss att göra i sådan nöd? Inget annat än att ropa till honom, fortsätta att använda oss av ordet, men veta att endast Han kan ge Anden. Och han har försäkrat att dessa böner aldrig skall komma på skam.

Title: David Bergmark predikar
Location: Nya Stoeryds kyrka
Start Time: 17:00
Date: 2008-09-28

F. 102. Vad ber vi i den andra vädjan?

S. I den andra vädjan (nämligen: “Låt ditt rike komma”) ber vi,

att Satans rike må förintas,
att nådens rike må utbredas,
vi själva och andra inkallas och bevaras i det,
och att härlighetens rike må påskyndas.

Mottot i Nya Stoeryds kyrka är: För Guds ära och människors glädje. I denna predikan visar David Leander utifrån Bergspredikan att detta är ett bibliskt koncept.

 

 Matteusevangeliet 6:9 Predikan D Leander [24:32m]: Play Now | Play in Popup | Download

David Leander predikar
Nya Stoeryds kyrka

F. 101. Vad ber vi i den första vädjan?
S. I den första vädjan (nämligen: ”Låt ditt namn bli helgat”) ber vi, att Gud ville göra oss och andra förmögna att förhärliga honom i allt varigenom han gör sig känd; och att han ville styra allting till sin egen ära.

F. 100. Vad lär oss inledningen till Herrens bön?
S. Inledningen till Herrens bön (nämligen: “Vår Fader, du som är i himlen”) lär oss att söka Gud med all helig vördnad och tillförsikt, såsom barn till en far, förmögen och redo att hjälpa oss; samt att vi skall be med och för andra.

Men hur långt skall vi gå med bilden av Gud som vår far? Vi vet att bildspråket vill förmedla intimitet och närhet. Men det finns grader av intimitet. Det finns ett slags spektrum från den formella, “åh, vördade fader”, till det respektlösa, “farsgubben”. Var någonstans i detta spektrum faller det Bibliska “pater”? Ja, det är ingen lätt fråga att besvara. Vi kan istället ställa frågan, vad vill Bibeln kommunicera med denna metafor? Gud vill att vi skall ha en jordisk far eller pappa i åtanke när vi kommer till honom. Bilden han ger oss handlar om att han är far och vi är barn. Vi skall leva oss in i den rollen eftersom det är sant. Men det skall också ske värdigt och därför kan vissa av dessa termer låta lite barnsliga. Men jag tror inte det är vårt problem. Det är nog snarare så att vi i vårt sammanhang använder termer såsom Fader vilket tenderar att vara för opersonligt och missar det intima och förtroliga som ryms i en pappa-barn relation. Kanske är det värt att fråga oss själva, “Tenderar jag i mitt personliga böneliv att endast vara formell med Gud, så att jag bara tilltalar honom som Gud i himlen och inte såsom en öm och älskvärd far”?

 

 Matteus 6:9 Predikan D Bergmark [28:39m]: Play Now | Play in Popup | Download