Nya Stoeryds kyrka

Det finns många pastorer idag som tycker att de måste förändra grunderna i sin teologi. Och det finns andra som inte har några grunder alls. De tror på någonting eller allting eller ingenting - Det är svårt att avgöra vilket. Och deras gemensamma slagord är, “Vi måste vara toleranta och generösa.” Jag känner många som är generösa med andras pengar, och jag känner de som är generösa med läror som inte är deras att ge bort, för de är Kristi läror. Men dessa s.k. beskyddare av Kristi läror bryr sig så lite om dem att de kan skänka bort hur mycket som helst av dem. Men en förvaltare av Kristi evangelium kan inte göra så; han älskar Kristus, och önskar ära honom; han håller sig till Kristi ord som den största av skatter.

- Spurgeon

Här har vi andra delen av Paulus bön för de som snart ska få höra hur Gud vill att de ska leva sina liv. Som jag sa förra gången: Denna bön är liksom bron från en ö till en annan. På den första ön ser vi hur Jesus har räddat oss och på den andra ön ser vi hur Jesus låter oss växa som kristna. Det är en övergång från vår status inför Gud till våra plikter inför Gud. Kapitel 4 till 6 handlar om hur vi nu ska leva som kristna.

När vi går från en ö till en annan uppstår lätt förvirring i våra liv. Guds ord säger att jag är helig inför Gud, men när jag vill lyda Gud så berättar min erfarenhet motsatsen. Vi vacklar hit och dig. Så om vi inte hittar vägledning och uppmuntran i Guds ord kommer vi att snubbla. Det är risk för en härdsmälta. En andlig härdsmälta i övergången mellan de två öarna. Det är risk att det blir som vid Tjernobyl. När trycket blir för stort och när vi har stängt av säkerhetssystemet så kan det bli en explosion.

Helighetens hemlighet är vårt hjärtas upptagenhet av Jesus. När vi betraktar Jesus blir vi som honom. Vill du bli mer som Jesus? … Låt den uppståndne Herrens ljuvlighet så fylla din själs blick så att allt annat stängs ute. Då kommer köttet vissna bort och försvinna och Anden bli suverän i ditt liv. Det här är det enda sättet som vi kan befrias från köttets makt och världens inflytande.

 

 Standard Podcast [21:28m]: Play Now | Play in Popup | Download

Nu ser vi ett övergångsstycke. Det är likt bron från en ö till en annan. På den första ön ser vi hur Jesus har räddat oss och på den andra ön ser vi hur Jesus låter oss växa som kristna. Det är en övergång från vår status inför Gud till våra plikter inför Gud. Kapitel 4 till 6 handlar om hur vi nu ska leva som kristna.

Men så snart vi börjar tala om plikter så börjar vi ofta må dåligt.

Vi är missnöjda med oss själva. Vi är vår egen värsta fiende. Vi är ofta mest irriterade med oss själva. Den verkliga kampen är med vårt eget jag. För kristna blir denna kamp mer och mer påtaglig. På ett plan blir det mer och mer psykologiskt påfrestande att vara kristen. Lyssna inte på dem som lockar till Jesus genom att prata om hur fantastiskt vårt liv plötsligt bli om vi bara tror. På ett plan blir det jobbigare.

Luther förklarade detta med ett latinskt uttryck: Simul iustus et peccator, på samma gång rättfärdig och syndare. Under reformationen upptäcktes Guds evangelium på nytt och det medförde en rätt syn på Gud och en rätt syn på människan. När en syndare förklaras rättfärdig inför Gud så är hon skuldfri, men inte i sig själv syndfri. Faktum är att syndhalten i vårt liv inte alls påverkas av vår rättfärdiggörelse. Vi blev frikända i rättegången fast vi egentligen inte var oskyldiga, för rättegången handlar inte alls om oss utan om Jesus. Och i och med vår koppling till Jesus får vi samma status som honom. Inför Gud är vi lika dåliga nu som tidigare. Det var Luthers poäng. Vi blir aldrig en icke-syndare den här sidan av graven. Vår ställning inför Gud kommer inte att förändras. Vi blir inte mindre syndare eller mer rättfärdiga. Vi kommer i det här livet alltid att vara simul iustus et peccator, på samma gång rättfärdiga och syndare.

 

 Standard Podcast [21:27m]: Play Now | Play in Popup | Download